Madrassäventyr i Swedru

Kicki och jag tog oss an uppdraget att åka till Swedru för att ordna med nya madrasser. Det är inte bara att åka och köpa här kan jag säga. Madame och hennes karl följde också med och det var vi väldigt glada för. Uppdraget hade definitivt misslyckats annars.

Vi tog en tru-tru (minibuss/taxi) och kom in till Swedru där vi bytte till taxi och sen vidare till en madrassförsäljare. Där blev det mycket dividerande med priser och vi fattade absolut ingenting. För några år sedan bytte man valuta här och det är ingen som riktigt verkar ha koll på hur den nya fungerar. Det blev i alla fall mycket dyrare än vi hade räknat med. Allt är jättebilligt här i Ghana. Men inte madrasser tydligen…. Vi fick banta ner vår lista på 11 vanliga madrasser och 3 stora till 10 vanliga bara. När vi hade betalat vad som kändes som en förmögenhet (ca 3000kr) så var vi tvungna att fixa galonklädsel till alla tio madrasser. Det är ju ingen idé att lägga dit nya för de är de sunkiga, nerhissade och allmänt äckliga efter bara någon vecka. Nej, galonklädsel var ett måste. Så in i en taxi igen och ner på “shoppinggatan”. Vid andra stället hittade vi en rulle med galon. Det var också svindyrt (ca 1000 kr). Sen tillbaka till madrasstället för att hämta upp madrasserna. De lastades på taket.



Vidare sen till några som skulle sy på galonskyddet på alla tio madrasser. Kicka och jag var helt fascinerade över hur krångligt och bökigt allt är tvunget till att vara. Vi skulle behöva sitta där i två timmar för att få med oss åtminstone några hem. Madame satt kvar och Kicki och jag gick på en liten promenad. I gassande solsken. Vi höll på att försmäkta. När vi kom tillbaka var det dags att betala sömmerskorna och det var också svindyrt. Lika dyrt som madrasserna. Vi fick gå till banken och hämta ut mer pengar. När vi kom tillbaka och skulle betala så hade de sagt fel. De sa 660 Cedi (och vi frågade verkligen flera gånger för vi tyckte det var så dyrt) men de menade 66 Cedi. En skillnad på nästan 3000 kr. Så där stod vi med nyuttagna pengar som vi inte behövde. Tre madrasser fick vi med oss hem.

Det var ett äventyr och nu är vi lite rikare i erfarenhet. Medelshavsfolkets “mañana, mañana” är ingenting jämfört med vad det är i den här landet.

Bilder kommer senare


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0